Jordan

Jag har idag, för första gången i mitt vuxna liv helt frisk somnat mitt på dagen. Det har endast hänt tidigare när jag har varit sjuk, eller faktiskt varit uppe natten innan. Men att sova 7 timmar under natten för att sedan sova ytterligare 2 efter lunchen är en helt ny erfarenhet för mig. Tröttare än någonsin är jag också. Förstår inte vad som händer riktigt.
Vaknade pigg och utvilad. Va ute på en lång powerwalk, hade hur mycket energi som helst. 2 timmar senare kunde jag inte ens hålla ögonen öppna. Energikickar och energifall så det skriker om det. I flera dagar nu. Får se ifall det blir normalt snart igen.
Ska kolla ett till avsnitt av Twin Peaks nu. Är för trött för att gå och lägga mig, eller kasta pil, eller göra nått annat vettigt!


P&K

Folk är som tokiga överallt. Väder hit, väder dit. Kyla, vind, regn, snö, halka.
Vart är snön undrar jag då? Jag har inte sett en enda snöflinga här. Inte ens när alla andra runt om Skoghall har påstått att det faller några flingor.
Jag vill ha snö! Massvis med snö! Så fort snön börjar falla här, hemma på Skoghall, så kommer jag flyga ut och leka som en liten unge. Jag kommer vara överlycklig! Synd bara att jag inte har en bil som man kan vara ute och leka med.

Tack och lov så fick jag ju i alla fall se lite snö på vägen till Karlskoga häromdagen. Jag kan leva på det ett litet tag, men snart vill jag också ha riktig snö.

Och det här är det sista jag tänker säga om vädret, alla har varit helt hysteriska den senaste veckan. Jag får panik på hur Facebook dom senaste dagarna har gått från att ha hyfsad väderkoll till att enbart ha väderleksuppdateringar. Jag pallar inte.
Men jag kan ju heller inte vara utanför och inte nämna det. Så, gjort.


Nu blir det onsdagsmys med dart och Thornton - van Gerwen! Go MvG!

Efter att ha kört runt som en dåre med släp och skåp till min yngre extremt krävande syster så tog vi en tur till kära farmor på en kaffe.
Där fick jag fortsätta leka, som hobbyelektriker den här gången istället. Farmor hade massa lampor där kontakterna skulle skarvas om, och även strömbrytare som skulle skarvas in. Det va väl roligt att leka lite, men verktygen farmor (farfars gamla) hade va ju inte dom bästa. Tack och lov så hade jag i alla fall min egen skruvmejsel med mig i handväskan då det va tusen skruvar som skulle in och ut. Resultatet blev bra överallt i alla fall och alla lampor är tillbaka uppe i taket.

Nu ska jag fara iväg med min älskade bil och köpa min efterlängtade tranbärsjuice! Sen taggar vi för Dart hela kvällen.

Ha en superfin tisdagskväll alla underbara!

Jag kan inte sova, det sprätter i hela kroppen på mig. Somnade runt 04:00, vaknar strax efter 07:00. Men jag ska ju ut och åka i min älskade bil. Hur ska man kunna sova då?
Jag det verkligen fram emot den här dagen, dock önskar jag att jag hade lite mer tid ihop med min älskling.

Nu ska jag påbörja dagens alla sysslor för sova kan jag ju inte ändå.

Puss!

Nu börjar livet bli bra krångligt med en paj handled. Hela handen domnar bort emellanåt, och smärtan finns där konstant. Idag värker visserligen axeln ganska mycket vilket får mig att glömma smärtan i handleden tillfälligt.
Jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till. Det gör ont att kasta pil, det gör ont att diska, det gör ont att skriva, det gör ont att tvätta håret, det gör ont bära saker, det gjorde jäkligt ont att hålla på däckbyten, det gör ont att hålla i telefonen när jag pratar med någon, det mesta gör ont.
Bortsett från domningarna så strålar det även ut i fingrarna om jag tar i för mycket med handleden nu. Det suger ganska mycket, jag är jäkligt beroende av att ha den hel.

Så hur tusan ska jag få den bra? Vad kan man göra för att lindra smärtan? Värktabletter och läkare är helt uteslutet.. Jag har försökt träna upp styrkan i handleden, men det verkar inte hjälpa heller. Tips och idéer är hjärtligt välkomna nu.

Struntsamma, orkar inte lägga mer energi på handleden nu. Det är ju måndag idag och det innebär tvätt i mitt hushåll. Sen har jag massa annat att pyssla med innan brudarna och min älskade Volvo kommer hit!


Pöss

Lyxar till det med mormors köttbullar till lunch idag, med det senaste Dexteravsnittet på. Superlyx sådär på en måndag! Livet är att bra härligt ibland.
Snart kommer en syster och hämtar mig för att ta med mig bort till mor så jag kan byta däck på hennes bil.
Och ikväll, ikväll kommer min älskade lilla Volvo tillbaka till mig! Visserligen bara för en natt, men tusan vad vi ska mysa. Det är tack vare en annan syster som behöver hjälp att köra släp imorgon.

Både axel och handled börjar bli outhärdligt nu, micron pajade nyss, men lyckan är total ändå. En hel vecka utan min älskade lilla bil, och nu får jag tillbaka honom. Visserligen bara för en natt. Jag kan nog lova att jag imorgon kommer köra så långsamt jag bara kan för att dryga ut tiden tillsammans med älsklingsvolvon. Just nu så är jag en mycket, mycket lycklig människa.


Puss på alla, även ofiningar!

Det vart ytterligare en filmkväll på sunstreet 3, med ytterligare en kass film. Vi lyckas verkligen inte välja någon bra film. Dom senaste har varit totalt värdelösa.
Kvällens film dög, men en skräckfilm som beter sig som en drama är inte okej. Alldeles för lite blod och alldeles för lite skvättande. Imorgon ska vi påt igen också, men då är lillfisen med och hon vägrar ju skräck, så det blir väl mer dravel. Palla.

Så fort töserna far härifrån ska jag mysa ner mig i soffan och se lite debattrepriser! Skoj!


Pöss alla smöler

Eller lång dag framför mig. Jag har inte en aning. Efter ca 50 minuters sömn ger jag nu upp. Det är åratal från att jag skulle kunna somna om. Antingen kommer dagen gå superfort och jag kommer att vara pigg och glad, eller så kommer den bli superlång och jag kommer vara trött och trött.

Jag avskyr verkligen att vara beroende av sömn, extremt onödigt. Livet hade varit mycket bättre om man slapp sova. Tänk vad mycket roligt man skulle hinna med.
Suck, palla. Ska förebygga tröttheten och skrämma iväg den med en kanna kaffe tror jag. Finns inte mycket annat man kan göra här på morgonkvisten..

Höll på och grejade lite hemma, och tänkte att det kanske är dags att ta en liten paus, kasta lite pil (eftersom jag inte kastat mer än några minuter på hela veckan). Kastade lite, och vips så satt det en 180 i tavlan. Fyfan vad grymt, den tredje i mitt liv. Skiter i vad alla ni duktiga spelare tycker om mina fjanterier, det är stort för mig ändå!
Känns bara så jäkla bra, speciellt efter att pilarna har varit borta och allting. Nu är dom tillbaka, och det här bevisat bara att jag och mina silverback är som gjorda för varandra!

Jag firade med att ta disken och skura köket, drygt, men nu är det gjort i alla fall. Nu är det hårdags, sedan blir det en liten tur till mor på kycklingmiddag!


Hela världen är så underbar, puss på er!

Eftersom det är fredag så är det tvättdag hemma hos Hannah. Och idag tänkte jag även dammsuga, skura och städa lite, så morgonduschen fick vänta och pyjamasbyxorna sitta på.
Mitt i allt så bestämmer jag och mor att vi ska fara till tippen med massa grejer. Själv hade jag två dammsugare och en stor tjocktv som skulle slängas. Mor kommer förbi och vi lastar bilen. Iväg åker vi. Slänger allt på tippen och mor skjutsar hem mig igen. Väl hemma inser jag att jag fortfarande är klädd i pyjamasbyxor. Riktigt odiskreta pyjamasbyxor också. Ja, herregud, ibland vet jag inte vad som är fel på mig. Det va i alla fall säkert nån som fick sig ett gott skratt!

Min saknade pilar är äntligen hittade! I garderoben hemma.. Efter att ha promenerat ner till Ica en gång och letat efter dom längs vägen, till Capri fram och tillbaka tre gånger och letat längs vägen, in på Capri två gånger och letat runt inne på puben två gånger, rotat igenom handväskan tusen gånger, så hittar jag dom hemma i garderoben!?
Jag undrar vad tusan jag gör när jag är nykter egentligen. Hur tusan kunde jag missa att jag faktiskt plockade upp dom ur handväskan och la in dom i garderoben. Och garderoben av alla ställen. Jag har en spellåda i tv-bänken där alla darttillbehör ligger, men tydligen inget ställe där jag kan lägga pilarna på.

I alla fall, pilarna är tillbaka nu, jag är lycklig igen, och spjuten känns riktigt, riktigt vassa. Jag är taggad till max, nu jävlar blir det åka av!

Med tillfälliga lösningar, jag vet inte hur jag ska göra. Vad jag ska tänka. Har inte fått slutgiltigt besked än. Det är bara att invänta och se. Förhoppningsvis får jag svar imorgon, och kan bestämma mig under helgen.

Medan jag satte kycklingen på koktining idag tänkte jag kasta lite pil, har ju inte kastat sedan i lördags, och jag inser att pilarna som jag var och hämtade igår inte ligger kvar i handväskan längre. Troligtvis åkte dom ut ur handväskan under min cykeltur på vägen hem. Så nu ska jag bara slänga i mig maten och diska lite innan jag tar mig en promenad till mor för att kolla om jag ser nått.
Så himla typiskt. Jag har en bra och glad dag idag, förutom att jag är lite trött. Men så blir jag av med pilarna. Skit. Massa skit.
Förhoppningsvis får jag tag på dom igen, annars blir jag ledsen på riktigt!

Det knackade på dörren för en stund sen, utanför stog farmor. Lilla hurtiga farmor va på cykeltur från stan och skulle hälsa på. Det va både trevligt och oväntat.
Nu ska jag, som sovit mer inatt än vad jag gjort sammanlagt dom senaste veckorna, gå och slå på en kanna kaffe, för jag är supertrött, och söka en väldans massa jobb som inte verkar finnas.

På grund av allt krångel med a-kassan så var jag tvungen att dra hem till mor för att kopiera och printa ut massa papper. Smart som jag va tänkte jag att jag rullar med cykeln dit så jag kan fylla på däckena. Jag tänkte även lossa styret, så jag kan byta det. Men det satt helt fast, får kolla på det imorgon. Måste även se ifall det går att sätta på det andra styret jag har. Så det får bli morgondagens ena sysselsättning.

Men jag cyklade hem från mor i alla fall. Jisses vad skojsigt det var alltså. Vilken härlig känsla att glida fram på cykeln. Jag kunde inte sluta flina när jag satt där och trampa. Tur är väl det eftersom det kommer bli massa cykling den kommande tiden.
Det känns nästan skönt att bilen är borta nu och jag måste cykla, för så roligt va det!

Jag trodde idag var dagen då allt tjafs med a-kassan kanske äntligen skulle lösa sig. Efter fyra månader då dom har vägrat låta mig ansöka för att jag inte har ett jäkla P60 (kan jag endast få av min arbetsgivare om jag va anställd där i april, och det var jag inte). Idag blev jag tillsagd att skrivna in kontrakt, ett skrivet brev från arbetsgivaren (som jag fick förra veckan), lönebesked, alla andra formulär som jag ska fylla i för att jag har jobbat utomlands.
Börjar fylla i formulären, och dom kräver uppgifter från mitt jäkla P60. Och dom här engelska formulärena krävs för att a-kassan ska kunna behandla min ansökan och skicka vidare till England tydligen (fråga mig inte varför) fullt ifyllda.
Hur tusan ska jag kunna skriva in skatteuppgifter från mitt P60 när ett P60 är omöjligt att utfärda på mig från denna arbetsgivare?

Smarta jäkla nollor som jobbar på a-kassan. Jag har förklarat för som vad ett P60 är (deras egna EU-handläggare har själva ingen aning) och när och varför man får det, och fortfarande så kräver dom mig på samma sak.


Jag sitter och går igenom över tusen papper om dagen för att försöka skriva i alla formulär och få tag på allt dom behöver.
Jag har ont i huvudet, jag fryser, jag har ont i halsen och min kroppstemp börjar stiga, kan det sluta krångla nu så jag kan skicka in den jävla boken till a-kassan någon gång?

Jag blev ytterst chockad när jag insåg vad för svenska människor som faktiskt stöttar Mitt Romney, jag trodde verkligen att dessa människor var smartare än så. Jag blev även chockad över att se siffror på hur många svenskar som engagerar sig i det. Jag är ju hobbyintresserad. Jag följer debatter, läser artiklar, läser valfrågor, men jag lägger ju varken ner tid eller pengar på det. Det finns tydligen svenskar, som bor på heltid, utan att ha satt sin fot i USA, som ruinerar sig själva för att bidra till olika kampanjer.
Riktigt skrämmande, jag trodde inte det fanns sådana människor här, men tydligen. Att sedan lägga pengar på någon som vill flytta all industri till Kina är ju inte så himla smart heller.

Alla får gärna ha sin åsikt, och argumentera för den. Jag är inte svår när det gäller politik, däremot brukar jag ha svårt att se folk som stöttar idiotiska förslag inom politik.

Nej, nu blir det mer Dexter och kaffe!

Pusssss

Eftersom allt går åt skogen idag så bestämde jag mig för att tycka synd om mig själv. Så nu lyxar jag till det med knäckemacka med makrill, juice, Dexter massa partylite, och bara göttar ner mig i soffan och njuter. Så det så!
Idag är en såndär dag då världen bråkar med mig, och jag har ingen lust att lägga energi på det nu, så jag sparar på den idag och slår tillbaka hårdare än någonsin imorgon!

Nu ska jag fortsätta mitt Dextermysande, har tusen avsnitt av tusen olika serier att kolla på innan debatten börjar inatt.

Idag är en såndär riktig skitdag, där allt bara går fel och är fel.
Idag blir jag ensam på riktigt, idag kommer jag lämna tillbaka bilen. Idag är första dagen utan snus. Idag for mobilen i asfalten och skärmen är numera prickig. Idag har jag ont i huvudet och orkar inte med alla små skitsaker. Så den som styr och ställer nånstans kan väl vänta med all skit tills imorgon i alla fall?

Dags att gå till puben och hämta bilen. Tänkte ta och städa lilla älsklingen idag och köra iväg han för sista gången, men mitt värkande hjärta pallar inte med sådan sorg idag, så jag behåller bilen en natt till. Måste ju samla mig och förbereda mig psykiskt. Det är svårt att skiljas från sin bästa vän!
Jag önskar att allt va annorlunda så jag och min vän kan fortsätta vara vänner. Förhoppningsvis möter jag snart en ny vän som ta din plats.

Tror bannemig jag tar tusen täcken och sover i den lilla bilen inatt!

Ibland (väldigt ofta faktiskt) känner jag att jag har den bästa familjen i världen! Även om vi har våra diskussioner och oenigheter så ställer vi alltid upp för varandra, och vi dömer inte varandra.
Det är en frihet att tillhöra min familj, man behöver inte vara Einstein, fotomodell eller fotbollsproffs, vi är alla perfekta som vi är. Vi är unika allihopa.

Visst så driver vi varandra till vansinne ibland, och vissa är svårare att få kontakt med, men som sagt, när det väl gäller så finns det inget som kan hålla oss isär.
Underbara lycka att ha den familj jag har!

Det vart tydligen bio idag med syster och herr Larsson. En oväntad vänskap såg vi. Jag blev lagom chockad när filmen startade och dom pratade franska. Men det va ingen jobbig fransk film i alla fall. Även ifall den va lite för mycket dravelfilm för mig så va den helt okej bra.
Nu taggar jag skräck med syster och snart även Matilda. Får se vad det blir, förhoppningsvis blir det mycket blod och sådär lagom nervpirrande!

Pösa folket

John Blund har varit utebliven inatt också, somnade strax innan debatten för att vakna i slutpläderingen, och lyckades inte somna igen efter det, så jag ägnade mig åt min favorit sömnlöshetssyssla, politik.
Politik är både svårt och intressant (enligt mig). Jag mår dåligt över att här i Sverige verkligen inte ha en riktig åsikt, jag tycker att alla partier och alla inriktningar här är fel på något vis och saknar just nu politisk åsikt här. Det är tragiskt. Men innan valet har jag förhoppningsvis hittat nått vettigt i den svenska politiken. Jag tänker inte ens försöka mig på att utveckla frågor som jag tycker är intressanta för det är både för komplicerad och stötande bland vissa människor.

I alla fall, över till det jag fastnade för tidigare idag. Nu har ju jag faktiskt en åsikt vad det gäller presidentvalet i USA, Obama, utan tvekan.
I vintras tyckte jag faktiskt ganska bra om Romney och ansåg att han var den starkaste republikanen, men nu, ju mer jag läser och hör, desto mer förvirrad blir jag över folk som väljer honom.
Nu är det inte så att jag tänker hänga ut Romney, då detta inte är hans idé, utan människor, uppenbarligen sjuka i huvudet, som stödjer Romney.
Trillade över en sida, för olika delstater i USA där olika Romney-anhängare hade idiotiska idéer för sig. Det som fick mig att reagera är när 19 personer, röstar för ett lagförslag som tvingar läkare att ljuga för abortpatienter och säga att det orsakar bröstcancer. Hur sjukt är det inte när man försöker införa ett lagförslag för detta? Hur fel är man skapt då? Vilken hjärntvättad barndom måste man ha haft för att ens överväga detta?

Jag har alltid varit emot abort själv, jag vet inte om jag själv skulle klara av att genomföra en, men möjligheten borde finnas, inom rimliga gränser (att använda sig av abort flera gånger för att man är för lat/dum för att använda skydd är inte okej), men när inga andra möjligheter finns, våldtäkt, m.m.


Men lagförslag? Seriöst?

Ja, jag va en av dom som faktiskt tänkte stänga av TVn. Först tänkte jag köra dubbelt och ha darten igång samtidigt, men det funkade ju inte så då fortsatte jag att kolla på fotbollen, och det var ju bra tur. Vilken match! Fyfan, ligga under med fyra mål mot Tyskland och spela lika. Helt otroligt! Vilken bedrift!
Jag är grymt imponerad av styrkan svenskarna hade under sista delen av matchen. Vilken disciplin, vilken motivation, vilken vilja. Idag är en sådan där dag man kan vara stolt över svensk i fotbollsvärlden. Dom dagarna får man inte allt för ofta.

Däremot, hoppas jag verkligen att svenska supporters förstår att det här inte kommer hända igen på länge, för alla förväntningar svenska supporters har på landslaget är löjligt. Jag avskyr alla dom där som inför varje match hoppas på en skräll från Sverige och sen snackar skit om vilket dåligt lag vi har. Gläds åt när Sverige spelar bra och sörj när det går sämre, kasta inte en jäkla skit på alla.
Jag är stolt svensk idag, men tar avstånd från all supporterskara.

Grymt jobbat!!

Har velat färga mitt hår i flera veckor nu, men har verkligen inte haft möjlighet. Så idag kände jag, att jag måste göra nånting åt det, att jag va uttråkad. Så jag gick till köket, hämtade kökssaxen och in på toaletten och klippte lugg. Så nu har jag helt plötsligt lugg igen. Vilket egentligen är ganska dumt. Lockigt och lugg är väl inte alltid den bästa kombinationen, så jag får väl se hur länge jag orkar. Tack och lov växer håret som ogräs, så det dröjer väl inte för länge innan jag har längderna tillbaka.
Kära S fick klippa till det lite bättre (svårt att göra själv med kökssax) så snart lägger det sig nog bra, annars får jag börja använda keps!

Tänkte spendera kvällen med dart och fotboll, dock verkar inte darten funka och fotbollen och 3-0 efter första halvlek är inte så jäkla underhållande faktiskt..

Satt och kollade igenom alla bilder jag hade på iPaden för att rensa den lite, hittade en hel massa skojsigt, som jag tydligen har varit inne och läst och printscreenat. Saker jag inte ens kom ihåg.

Från alla möjliga sjuka forum på fb, till frukostläsning med idiotisk politik (SD, satt och gick igenom deras åsikter under frukosten i en veckas tid för att försöka förstå vad det finns för anledningar till att folk röstade på dom, kom inte fram till nått vettigt alls), till skrattattacker och magknip från att ha läst massa sjukt roliga kontaktannonser på bodycontact, bilder och massa, massa annat.

Här får ni ett litet smakprov (varning för vissa vulgära ord):

Vissa saker är bara helt fel och bara går fel, jag försöker komma på lösningar på det mesta, men just nu verkar det lite halvt lönlöst.
Jag vänder och vrider på det, men vad jag än kommer fram till, så är det inte "rätt". Jag vet vad jag borde göra, och inte göra, men det är inte lätt. Att vilja en sak, men att veta att det är fel. Så hur gör man att det som känns rätt känns fel och det som känns fel känns rätt?

Hela den här dagen har varit en såndär klumpig dag. Råkar hälla ut havregryn över hela köket, bränner mig själv, skadar mig själv, osv. Massa tokiga klumpigheter. Men det som inte dödar, det härdar! Lite kul är det ju också.

Jag ska fortsätta mitt ovettiga liv nu och faktiskt diska, eller nått.

Åkte hem till mor för att invända maten, fläskfilé i stark sås.
Kommer in i köket och ser en påse ris på köksbänken. Ris? frågar jag och kollar konstigt på mor. Ja, vad ville du ha? undrar mor. Pressad potatis, svarar jag.
Nu står mor och skalar potatis istället, så här blir det pressad potatis igen. Jag är allt bra bortskämd ibland. Och jag hat världens bästa mor!

Sitter och krånglar och försökte hitta ett sätt att ansöka till den bastermin jag vill läsa på universitetet till våren. Och det var ju i princip omöjligt. Jag hade tänkt att gå en renodlad bastermin för behörighet till ingenjör, men jag var redan nu tvungen att välja bastermin till ett specifikt program. Vilket suger lite. Jag kan ju inte ansöka till hur många basterminer som helst, och redan nu sålla ut allting känns hårt. Visserligen är jag nästan helt säker på vad jag vill läsa, men ändå, jag vill ju ha möjlighet att bestämma mig i vår, inte nu. Jag vet inte ens vad som ingår i dom basterminerna jag sökte. Jag behöver bara matematik D och fysik B, men jag skulle gärna slänga in kemi B och engelska C också för lite meritpoäng. Jag behöver ju några extra poäng, med tanke på att mina betyg som va väldigt bra när jag gick ut gymnasiet är med dagens konkurrens inte alls lika bra längre. Varför har alla andra fått för sig att skaffa sig bra betyg nu, när jag vill ansöka? Mitt snitt har sjunkit dessutom eftersom KOMVUX vägrade dela ut MVG'n i två kurser när jag pluggade där. "Nej, vi sätter inte MVG på den här kursen." Tack, vad snällt, tyckte jag som va den enda som nästan hade fullpoäng på alla prov, test och laborationer. Hade jag bara fått högsta betyg i en av kurserna hade mitt snitt legat kvar som innan, och det vet jag duger, men nu, nu är det mer riskfyllt.
Skitsamma, får se om jag kommer in, annars blir det KOMVUX igen, och den här gången ska jag vara seriös i sånt fall och se till att få de betygen jag förtjänar så jag tar mig in.

Jag valde i alla fall mekatronik (som inte ens är ett ord på min iPhone?) i första hand och maskin i andra, och inget i tredje, än så länge finns det inget annat i Karlstad som intressant.
Chalmers är intressant, men med tanke på att jag har nästan bestämt mig för att bo på hemmaplan ett tag så blir det svårt. Dessutom så är snittet högre på Chalmers i år, det va senast två år sen (förra året tror jag dom dög till att komma in som reserv) mina betyg dög till den utbildningen på Chalmers, tyvärr.
Idag kan jag verkligen ångra att jag inte va seriösare i gymnasiet. Alldeles för mycket skolk, dessutom hade jag det för lätt i skolan, jag behövde inte plugga utan det mesta klarade jag ändå, så då sket jag i att få så bra betyg som möjligt. Ågren. Idag. Men det är alltid lättare att vara efterklok..

Blir dock lite mer lack på den där studievägledaren som sa åt mig att jag visst kunde välja en öppen bastermin. Hon hade ju verkligen inte koll på någonting. Det enda hon hjälpte mig med va att ge mig datum på sista ansökan, och att engelska C ger mig meritpoäng. Engelska C borde jag kunna dova mig igenom och samtidigt bli godkänd, så det känns bra.
Så om det nu blir så att jag kommer in på kau så kommer inte engelskan att ingå, utan jag måste läsa den på KOMVUX, vilket innebär att basterminen som är på 100% (vet inte vad för kurser som ingår) plus engelska på 25%, plus jobb upp till 75% i månaden, kommer att bli en rolig resa för mig. Jag har gjort mer tidigare, och då gick det ju bra.
Nej, nu får jag vänta några dagar, sen måste jag söka KOMVUX när deras antagningar öppnar, ifall att. Det är en jäkla procedur detta, och jag har faktiskt inte en aning om det är det jag vill ens..

Nu är det mycket här, jobb, möten, annan skit. Har inte sovit mer än 6-7 timmar dom senaste två dygnen, jobbat 24 timmar, haft möten och massa sysslor. Jag har ännu mer att göra, men nu är jag faktiskt för trött. Det är väl i stort sett enda nackdelen med att jobba, man måste sova också. Jag är inget stort fan av att sova, det är långtråkigt (även om jag gillar att drömma, speciellt mina drömmar), och det känns som om det är slöseri med tid. Jag gillar att vara vaken och se och göra saker, då är livet mer spännande. Sovit har jag gjort förut, det är inget spännande i det (förutom om man sover på nått vettigt ställe, men då är man förhoppningsvis också upptagen med något annat än att sova).
Jag orkar knappt hålla ögonen öppna nu, vilket är extra drygt. Jag vill se en massa, har en massa disk (typ 3 tallrikar, ett set bestick och tusen glas) att fixa, jag behöver kasta pil (sammanlagt 15 minuter på tre dagar är alldeles för lite) och massa, massa mer.
Men jag orkar knappt hålla ögonen öppna, jag vet inte hur jag ska göra? Suck. Palla att sova, slöseri.

Bra koll studievägledarna har i den här staden. När jag behöver hjälp med vad jag behöver för behörighet och vilka meriter jag behöver, och studievägledaren frågar mig vart min utbildning finns, och ifall jag kan bokstavera den åt henne så hon kan söka upp den. Hon hade aldrig hört talats om den tidigare berättade hon. Herregud! Vad har jag gett mig in på?

Dock verkar jag inte få plugga under hösten.. Jäkla skit. För dom kurserna jag behöver är fulla just nu, och dom jag inte behöver lär inte plocka in mig nu heller.. Nått ska jag nog hitta att läsa. Tänker ju inte bara jobba, det kommer aldrig funka.
Nu ska jag iväg och jobba, helt ensam hela dagen, önska mig lycka till!

Skulle börja två nya jobb idag, men efter att startat första, i världens fart fick jag ringa det andra jobbet och skjuta upp det.
Skulle gått bredvid idag på upplärning, men på grund av massa saker som skedde så vart jag helt plötsligt ensam! Skulle kört natt imorgon bredvid, men nu är jag helt plötsligt inkastad helt ensam på dag. 14 timmar! Dock så måste jag på möte på morgonen så jag kommer bara göra ca 11-12 timmar imorgon.
Som sagt, jag gillar ju att stressa så varför inte kicka igång som aldrig förr. Jag har aldrig jobbat inom vård förut och går redan ensam. Hujedamej!

Däremot om det inte blir någon schemaändring så kommer jag få säga upp hela mitt liv tror jag. För just nu är jag bokad 4 av 5 helger i november, samma i december. Om jag dessutom ska ha mitt andra jobb så kommer dom kräva typ 2 helger i månaden.. Hur ska detta gå?

Haha! Lyckan är total! Jag kan! Jag är grym! Så ont som jag hade idag, så mycket jag övervägde att lägga ner allting idag, så mycket som jag tänkte att det går aldrig att lyckas, så mycket jag hade fel. Jag kan, jag kan vara envis och fortsätta, jag kan lyckas. Så jäkla bra, jag är så jäkla gla!
Har stått i nästan en timme nu efter el Clasico och kastat och det har gått så dåligt, 31 pil innan jag va nere på 321! Och jag fortsatte ändå, tyckte att det kändes konstigt, insåg att jag kastade med mina gamla pilar, bytte tillbaka till dom nyare, körde typ tre 30-set, hemskt dåligt, och sen, sen satt den där, den där underbara 180:in jag har jagat, den jag har saknat.
Jag skrek! Klockan va typ 23:40, men jag sket i allt och skrek, ensam i min ensamhet, men det va så himla bra, jag blev så himla gla!
Att det tog mig över 30 min innan jag vågade ta ut pilarna igen är väl lite sjukt. Det vart bara 30 efter min 180, så efter att ha avslutat mitt 180-set på 23 pil skiter jag nu i att kasta nått mer ikväll. Jag spar det till en annan dag!

Jag känner knappt att jag har ont i handleden nu, så glad och lycklig är jag. Ska slänga på ett avsnitt av TP, försöka lugna mig (det gick ju uppenbarligen inte så bra med min lugna dag då jag är i högre varv än någonsin) för att sedan gå och lägga mig.

Puss på er alla Caprigubbar, fåglar, vackra och fula människor!!!!!!!!!!

I min trötthet tänkte jag att jag kanske skulle kunna piggna till lite av hög musik, kaffe och lite pilkastning. Men pilkastningen kommer aldrig mer att funka tror jag. Jag har alldeles för ont för att klara av att kasta själv. Det är lättare när man spelar mot någon, då är jag (ibland i alla fall) tillräckligt fokuserad för att glömma smärtan tillräckligt för att orka kasta, men när jag står själv för att träna så gör det alldeles för ont.
Handleden värker som aldrig förr och är nästan helt paj snart, och nu har axeln även börjat värka, och knackningarna i axeln blir bara värre och värre. Så i julklapp önskar jag mig en helt ny högerarm, tack!?

Idag ska vara en lugn dag, jag tänker inte stressa runt med olika måsten eller härja runt. Jag är så uppe i varv hela tiden ändå (visserligen trivs jag med att stressa och hålla högt tempo), men idag ska det bara vara lugnt.
Jag behöver tagga ner lite, inte hålla på att flyga runt som nått yrväder.

Jag unnade mig en lång röhet dusch förut, gick och handlade, käkade, tittade på ett avsnitt av TP, nu ska jag nog slå på ett till och kanske fixa naglarna. Göra absolut ingenting vettigt alls.
Tur att jag är trött, för annars hade jag haft panik av rastlöshet nu.

När ska jag lära mig att säga nej? Att sluta ställa upp jämt och ständigt? Att sluta ställa upp på allt som är så mentalt utmattande?
Jag känner mig som 100 nu. Jag är helt färdig. Resan hem från Örebro va en jäkla pärs också. Först stanna för att ladda mobilen (bilen gick väldigt ojämnt, så om det skulle hända nått så ville jag kunna ringa), sedan kylarvätskan och en bil son nästan kokar i mörka skogen, sen plocka upp folk. Jag va så jäkla trött på vägen hem att jag för första gången i mitt liv faktiskt trodde att jag skulle kunna somna. Det va första gången i mitt liv jag inte njöt av att köra..
Och vad gör jag? Jo inte åker jag hem, utan jag umgås med folk och drar till puben med dom. Nykter. Körandes. Utmattad. Jag väntade i över en timme på att kunna åka. Varför? Nästa gång ska jag tvinga mig själv att dra när jag känner för det. Inte när alla andra ska hem och behöver skjuts.

Jag har visserligen haft sjukt kul också, och fått mig många härliga skratt ikväll. Alla dessa tokigheter är helt underbara och har verkligen förgyllt min dag!
Däremot är jag i ett stort behov av en dusch nu, för jag har inte en aning om hur många fyllepussar jag fått i ansikte/hår/huvud idag. Alla pussas idag.. Och så många fingrar som har varit och kladdat i mitt hår. Jag luktar som ett helt jäkla a-lag nu utan att ha druckit en droppe själv.

Att folket sen sitter i bilen och tjafsar vem av dom som älskar mig mest var ju också ganska trevligt. "Nej, jag älskar Hannah mest". Tur att det va älska och inte hata. Trots all skit jag får utstå i väntan på dessa fulla människor så känner man sig faktiskt lite bättre när dom väl är gulliga.

Nu ska jag ta mig en dusch, och tvätta bort alla feta fingerkladd från håret (jag verkligen avskyr otvättat hår, och det är tusen gånger äckligare när 3 miljoner pers har varit och pillat i det). Efter det ska jag lägga mig på soffan, kolla ett avsnitt av Twin Peaks, och försöka få tag på den där John Blund!


Tack alla mina underbara vänner, även om ni är dryga ibland, för att ni förgyller mitt liv!

Skulle hem och käka med mor, styvfar och syster idag. Tänkte passa på att tvätta samtidigt. Men nu är det ju så att mors tvättmaskin har krånglat en jäkla massa, och givetvis nu. En halvtvättad tvätt, dyblöt, maskinen tömmer inte, och alla är typ borta ikväll, så jag får inte tag på en annan maskin.
Så det va bara att tömma manuellt. Jag vet inte hur Tommy fixade maskinen sist, och dom har redan åkt, så här sitter jag och barnvaktar maskinen.
Jag gjorde nått, sen bestämde jag mig för att tvätta om det här, och gott folk, maskinen har precis börjat centrifugera (vilket är det som inte har funkat innan)! Haha, så nu jäklar nu ska jag sitta här och kolla han tills han har tvättat klart!
Fan vad bra!

Min älskade vän iPhone bestämde sig helt plötsligt för att låsa sig och börja dryga med mig, jag lyckades stänga av han, väntade en stund, men sen när bag försökte starta han så vägrar han. Äpplebilden har varit framme i över 10 minuter nu och ingenting händer. Vad gör jag nu? Min dator är knas igen så jag kan inte försöka få igång telefonen via iTunes heller. Suck. Min iPhone är ju näst intill hela mitt liv. Måste jag börja bli typ normal nu, och umgås med folk på riktigt? Typiskt också!
Nu är jag faktiskt lite ledsen. Min näst bästa vän. Helt körd. Stackars dig, och stackars mig!

Tack iPad för att du håller mig sällskap istället!

Då börjar jag tydligen med två olika jobb på tisdag. Kul dag! Kul liv! På onsdag blir det möte med studievägledare, förhoppningsvis ansökan och snart start med Matte D, Fysik B, Kemi B och Biologi B, samt nattskift efter det. Efter det kommer det förhoppningsvis rulla på så, ett tag i alla fall. Total lycka nu!
För att vara en person som verkligen avskyr att planera, så ser jag faktiskt fram emot att ha ett fullspäckat schema varje dag!

Jag vet inte vad det är, men jag är bara så jäkla grym!


Alla är vackra idag, puss!

För första gången sedan jag slutade röka vaknade jag upp med ett röksug idag. Men det blir det inget med. Har jag gått så här länge (8 dagar bara) så ska jag fan fixa allt. Det är inte jobbigt heller, utan jag vart mest förvånad över att känna suget.

Jag funderade på en promme, men vädret är inte så lockande, så jag ska väl sitta här, och dryga, tills jag ska börja ringa runt!


Pussbanan!

Ibland vet jag inte hur jag gör, men på nått sätt löser jag alltid alla problem som uppstår. På nått sätt.
Jag har fortfarande en hel del att klara upp efter en väldigt utdragen situation, men nu ser jag tusen möjligheter för första gången på länge. Livet är allt bra bra!
Idag har jag dessutom tjänat ihop till 9 veckors snusande, utan att göra någonting typ. Jag har flyt idag! Synd att jag inte va i Örebro idag, för det hade nog inte kunnat gå annat än kalasbra!
Att bli erbjuden 500 spänn för att köra in folk till stan tyckte jag va på tok för mycket. Jag har inte samvete att ta så mycket, även om det inte drabbar någon fattig. Max 200 sa jag, det kändes mer normalt, fortfarande dyrt. Tur att jag bara körde och inte betalade. Men biljäveln (min lilla älskling) gick segt, jättetrögt. Han gillar inte att ha någon annan i bilen än mig, så är det bara. 6 pers tyckte han va på tok för mycket, så jag var tvungen att lova honom att vara ute och köra honom extra mycket, bara vi två, då blev han jätteglad igen och piggare än någonsin.
Tur att min far har beslutsångest och inte har bestämt sig än vad han ska göra i fordonsväg så jag och lille bilen kan dejta ett par gånger till. Jag har mardrömmar om när vi ska skiljas, när min lilla älskling ska lämnas tillbaka. Så många timmar vi har spenderat tillsammans dom senaste månaderna är nästan mer än vad en gravid kvinna spenderar med sitt barn i magen. Lille bilen älskar mig, det visar han varje gång vi är ensamma. Han sjunger högt för mig, han kör räser med mig, han värmer mig (speciellt mina isbitar till fötter), han sjunger så högt för mig att sätet vibrerar och masserar min rygg, han låter mig dra hur mycket jag vill i spaken, han tänder alltid på mig, han älskar mig, och jag älskar honom. Vi är bästa vänner!
Det är tragiskt, men jag har verkligen mer ångest över att skiljas från min lille vän än vad jag hade över att skiljas från R.. Det pirrar i magen varje gång jag ser min lilla bil, för jag vet hur roligt vi kommer ha tillsammans. Jag kanske borde sälja lägenheten och skaffa mig husbil istället? För jag skulle aldrig ha några som helst problem med att bo i en "bil".

Nu ska jag sova, det blev knappt nån pil, det blev istället bil, och jag har tusen (läs 9) samtal att ringa imorgon under massa tidiga och krångliga telefontider, så typ godnatt eller nått.


Puss på er alla fartdårar!

Det vart tydligen bara en snabbtur att kolla läget och ta beslut under eftermiddagen. Så imorgon förmiddag har jag ett slutgiltigt beslut i mitt huvud (förhoppningsvis).
Blir det fortsättning på det här innebär det att jag har optimala möjligheter att plugga. Vilket skulle vara perfekt. Om det nu är det jag vill?
Och nattskift, blir det nått så blir det natt för min del. Som jag har längtat! Få sitta vaken i tysta, stilla, mörka, underbara natten utan att känna att jag förstör hela min vardag.
På tisdag börjar jag även det andra jobbet, vilket innebär att jag kanske kommer köra (om det blir båda jobben) från 07:00-21:00, vilket är något jag har saknat så otroligt också. Få pressa sig själv dagen lång. Jag saknar 86-timmars veckorna från när jag jobbade i Exeter, då kunde man sova gött på nätterna.

Om det blir den här banan ett tag framöver, så är mitt mål att köra på, på båda jobben, ca 75% på ena och 50% på det andra, och slänga in fullt med kurser, så jag får mer behörighet än vad jag behöver och kan tjäna några meritpoäng, vilket innebär i princip 75% studier. Sammanlagt, skulle det vara tokunderbart. Vara upptagen konstant, bara kämpa sig igenom varje dag! Då mår jag bra!

Fast nu måste jag själv bestämma om det är det här jag verkligen vill? Det finns väl inget som tvingar mig att fortsätta i all evighet, men jag har en hel del tänkande att göra ändå!


Tavlan har knappt fått en enda minut den här veckan, så vi ska ta en dejt nu, och jag ska ordna tankarna under tiden.

Puss på er raringar!

Åka och jobba lite. Utan att veta vad jag ska göra, hur länge jag ska jobba, hur ofta det blir, hur mycket lön jag får, osv. Sånna där oviktiga saker.
Nej, vi får se hur det blir. Förhoppningsvis så är det jättebra och blir 10-20 timmar i veckan, då är jag nöjd!

Nu ska jag kila. Puss på er!

För första gången i mitt liv så kände jag någon form av akut trötthet tidigare idag. Strax efter 10 så kom allt över mig på en enda sekund, jag pallrade mig till sängen och sov i 1,5 timme till. Jag har aldrig varit med om liknande. Sov igenom flera missade samtal, pling och alarm. Helt galet.
Men nu har jag varit under min 5-timmars gräns ganska länge, så det behövdes antagligen.
Jag verkligen däcka så fort huvudet träffa kudden, har aldrig varit med om det heller tidigare. Sjukt.

Nu måste jag i alla fall kliva upp för snart får jag kaffebesök!

Eftersom jag gick och la mig vid 3-tiden igår, vakna vid 5, låg vaken en halvtimme-timme innan jag somnade om så vaknade jag strax efter 7 superpigg. Jag vet inte vad jag gör, och vart all den energin jag har kommer ifrån. Men tusan vad jag har saknat den.
Så jag startade dagen med en powerwalk. Väl hemma igen har jag dansat och fjollan runt som en dåre, även försökt kasta pil, vilket är näst intill omöjligt numera då smärtorna i handleden börjar bli för stora. Jag får försöka lösa det på nått sätt, men just nu är det ett framtida problem.

Eftersom jag inte har hunnit käka än så ska jag dricka lite näring innan jag springer upp på vinden med massa grejer. Får se ifall jag klarar av att bära upp tjockteven nu när handleden bråkar såpass mycket. I värsta fall ligger jag platt nere vid trappavsatsen.

Puss i tusen!

Kul att jag just tvingat mig själv att vara vaken för att se episod 7 när jag är dundertrött, och så slutar det så spännande att jag inte klarar av att gå och lägga mig utan att få veta fortsättningen. Typiskt också! Varför började jag titta på detta? Varför satte jag på ett avsnitt halv ett på natten? Varför fäster jag mig så lätt vid nya saker?

Så nu klickar jag igång nästa avsnitt. Den här dagen har varit superlång. Från imorse till sena kvällen, jag är megatrött, men min nyfikenhet vinner kampen ändå.

Krambanan!

Både syster och fars frys behövde bantas lite idag under flytten för att kunna dela utrymme, så därför fick jag överta dessa kilon mat. Har spenderat den senaste stunden att möblera om i min egen minimala frys för att få plats med allt. Och jag inser kanske att jag har lite psykiska problem när det största frysfacket (har 2,5 fack) är fullt av kantareller. Enbart kantareller! Jag har alltid vetat att jag är tokig i kantareller, men när över en tredjedel av all min mat består av det, och jag fortfarande år för snål för att tillaga det (jag vill ju spara dom så länge som möjligt, och lyxa till det vid enbart speciella tillfällen), då kanske jag borde söka hjälp?
Det andra frysfacket innehåller nästan bara olika sorters fisk, och det tredje (det halva) grönsaker, kött och bröd. Villa vanor jag har.
Tack till far och till syster som skänkte mig mer fisk, mer svamp, lite kött, kalkon och massa annat mumsigt!

Nu ska jag efter en heldag med syster, packandes, flyttandes, städandes och kalasandes ta mig en dusch (jag luktar äckligt), tända ett par partylite, mysa ner mig i soffan och sedan fortsätta med mitt nya beroende.


Puss mina vackra vänner!

Va synd att jag inte har manualen till sängen säger Amanda. Vad tur att jag är rutinerad säger Hannah.
Sängen är isärplockad nu i alla fall. Här är en enda stor röra, som vanligt när Amanda flyttar. Och om hon flyttar snart igen då får hon bannemig skaffa fler syskon, för det här börjar bli ganska drygt nu.
Jag får snart springa och hämta lille bilen för att börja lasta den, och köra ett par turer. Tur att far kommer med stora bilen sen så slipper jag krångla med möblerna.
Och om jag känner Amanda rätt kommer hon irra runt irriterad sen istället för att göra nått vettigt.

Då jag har en oerhört dryg syster så ska hon flytta igen. Och självklart så måste Hannah vara med att hjälpa till. Tur att far kommer efter jobbet med lastbilen så jag bara behöver göra småskiten innan det. Dock så ska jag få skruva isär en IKEA Hemnes säng igen! Efter så många vändor med just Hemnes så är jag som en levande manual.
I alla fall, på grund av dagens sysslor tänkte jag att det kunde vara bra att faktiskt käka frukost för en gångs skull.
Så jag slog på stort med havregrynsgröt och bär! Smakade mums förutom att bären va lite för sura så jag va tvungen att plocka bort hälften.
Jag bara väntar på julen så jag kan få äta riktig tomtegröt varje dag!

Dagens Dexter-abstinens va tvunget att bota på nått sätt. Övervägde att se om allt igen, men då kommer skallen fucka ur på måndag när nya avsnittet kommer. Så imdb fick välja nått nytt åt mig. Det som låg högst på topplistan som jag inte har sett va Twin Peaks. Jag har skjutit på det allt för många år redan, nu va på tiden att jag fick tummen ur. Så nu sitter jag här, helt fast, nytt beroende på väg. Normalt brukar jag skjuta på alla klassiker så länge som möjligt för enligt mig är dom alltid överskattade. Men ack så fel jag hade!
Fyra avsnitt avklarade, får se hur många jag hinner med innan jag går och lägger mig.
Men så himla typiskt att fastna igen. Hoppas slutet suger så jag inte vill se mer.

Dessutom råälskar jag musiken. Vilket är lagom fel, då det är helt emot vad jag annars gillar. Men det är nått speciellt med den. Musiken får en att känna sig fri, lugn på ett levande sätt.

Nu ska jag klicka igång nästa avsnitt, mysa ner mig i soffan med filten.
Puss och Godnatt!

Idag under ca 60 minuter var jag den lyckligaste människan på hela jorden. Underbara 60 minuter. Älskade Dexter.
Jag har bara inbillat mig tidigare att jag har varit lycklig. Äkta lycka fick jag känna idag. Älskade Dexter!

Som jag har längtat, idag va dagen här igen. Det finns inget som får mig att känna mig så hel som Dexter. Han är magisk!
Nu vet jag inte vad jag ska ta mig till i en hel vecka. Jag trodde det va jobbigt att sluta röka, men det är bannemig ingenting jämfört med att vänta på ett Dexter-avsnitt. Till och med ögonen börjar tåras på mig. En hel vecka. Bara tanken gör mig illamående. En vecka?
Hur ska jag överleva det här?

Jag tänkte bestämma mig för att jag måste stå minst en halvtimme om dagen med tavlan. Men det är lättare sagt än gjort, inte ens en kvart avklarat och det funkar verkligen inte. Axeln spökar mer än någonsin. Jag vet inte vad jag har gjort eller hur jag ska lösa det, men det är något som knäpper/knakar i axeln varje gång jag lyfter på armen. Det har hållit på i några veckor nu, men jag trodde jag kunde vänja mig vid det. Jag hade fel. Det gör inte ont längre, men det är oerhört störande. Lite ömt kanske, men jag vet inte.
Så är det nån som har en fiffig idé på hur jag kan fixa det så får ni gärna hojta till!?


Kramkalas

Jag tror mina grannar har ett väldigt osunt sexliv. Dom låter som hoande ugglor just nu. Jag vet inte, men det är första gången jag hör sånna läten.
Usch.
Hur tusan ska jag kunna somna nu?

Ugglor. Jag som gillar ugglor annars. Usch. Jag kommer aldrig mer kunna se en uggla utan att magen vrider sig.
Typiskt.
Usch!

John Blund?