Vilja

Jag har dom senaste dagarna en helt annan vilja och ett helt nytt driv för pilkastningen. Möjligtvis på grund av alla dessa fenomenala matcher jag har sett dom senaste dagarna. Jag vill också kunna kasta sådär. Jag skiter i om jag någon gång blir bra, eller bäst, jag vill vara stabil. Det är mitt mål nu.
Dock psykar jag mig själv hela tiden. Långt bak i min skalle är 180 inpräntat, så varje gång jag har dom två första in, så låser jag mig som en jävla idiot och missar tredje. Jag försöker samtidigt övertala mig själv att 180's inte är viktigt än, utan alla raka, en enkel 20 duger bra. Men det går inte. Någonstans i skallen så jagar jag en jäkla 180. Jag är nära nu, räls ut flera gånger. Så kommer den inte snart så vettefan. Men vad tusan ska jag göra för att få bort den där jäkla spärren?
Jag skulle vara nöjd med 60 så länge som det är rakt, stabilt och känns bra.

Tripplarna har börjat trilla in igen. Men det håller bara ca 30 pil sen går det åt pipsvängen igen i ca 9 pil, sen kommer tripplarna i ca 15 pil igen.
Jag blir sinnig. En alldeles för komplicerad sport för mig...


Närmre än såhär kommer jag inte:


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0