Jordan

Ska börja förbereda och kämpa och kanske mota bort denna förfärliga förkylning så att det nya året kan invigas tillsammans med vänner.
En dusch, ett fixat hår, en fin klänning, fixade naglar, och ett målat ansikte borde åtminstone kunna få mig att se lite frisk ut, och genom detta falska yttre kanske kunna lura även mitt inre till att må bra. Vi får se, vi får hoppas.
En kort shoppingtur med mor visade sig vara riktigt jobbig i detta skicket, så jag hoppas verkligen att jag kan få lite energi inför ikväll.

Utöver allt så börjar mina nyår se ut som mina jular, ett ständigt flängande överallt. Men kärt barn har många vänner! ;)

Inför det nya året ska inga löften ges, dock kommer önskningar och vilja till att förändra saker finnas där. Inga löften, men förhoppningar.
Ska i alla fall kämpa mer än någonsin för att få ordning på mina fötter, för att ha konstant ont är inge roligt alls. Samt att rygg ska tränas ut så den slipper ha ont den också.
Sjukdomar ska botas, börjar bli jäkligt less på att aldrig bli frisk! Bättring där!
Samt sömnen, den måste återfinnas. Jag och John Blund måste finna tillbaka till varandra.
Ifall bättring i ovanstående punkter sker lovar jag att jag kommer kunna vara glad 24/7 och sprida välbehag till alla i min omgivning!

Duschen får nog vänta lite, måste samla lite krafter med en mysig bok innan jag orkar. Efter det blir det full rulle, men vi ses i det nya året kära vänner!


Happy New Year!

Tror jag hade min första riktigt ordentliga panikångestattack. Det är svårt att beskriva, men jag vet verkligen inte vad som hände med mig. Och nu, efter denna incidenten så har jag börjat fundera, vilket i sin tur verkar till min nackdel.
Jag har kommit fram till att jag har kämpat jävligt hårt i mitt liv, sedan lyckats med mina mål för att senare misslyckas. Även detta är svårt att sätta ord på. Men så är det just nu. Allt som jag har gjort känns så himla bra, och ändå så fel.
Jag hoppas innerligt att detta jag upplevt nu är en fysisk åkokmma och inte en psykisk, för då har jag i alla fall möjlighet att fixa det själv. Dock har jag insett att jag måste ringa en viss person imorgon, för det här funkar helt enkelt inte längre, jag förstör mig. Jag blir inte bra..
Att dessutom ha fötter som konstant gör ont och som felar till det för mig, med denna huvudvärk, ryggvärk och återkommande förkylningar gör heller inte saken bättre. Nej, nu måste det bli förrändringar. För det här funkar inte längre. Vill kunna somna utan att ha ont, vill kunna somna överhuvudtaget..

Jag ska försöka somna nu. Jag måste upp tidigt och fixa allt. Jag måste sova. Vart är John Blund? Han är nog helt ärligt den sämsta vän jag någonsin haft. Han sviker mig alltid. Nej, det blir till att krypa ner och hoppas att utmattningen tar över tillslut, så att man faller iväg till drömmarnas land. Sovgott kära vänner!


I can only tell you what it feels like

Det finns inte ord som kan formulera tankarna i mitt huvud just nu. Tankarna är ett enda stort virrvarr i form av vrede och avsky mot människan.
Det finns inget äckligare än människan. Människan har bevisat sig än en gång att vara helt jävla genomrutten. Jag är så sjukt besviken, och så jävulusiskt arg. Det går inte att beskriva.
Jag har som många andra säkert också gjort, följt Ung och Bortskämd. Och det var seriöst något av det värsta jag har sett. Vuxna människor som har skickat iväg sina söner och döttrar för att lära sig bli skälvständiga och ta ansvar som beter sig på det här viset. Det är helt sjukt. Dom borde skämmas över sig själva.

Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Har kämpat under dagen för att hålla hoppet uppe om människan, men nu är hoppet helt borta. Det här var verkligen beviset på hur förjävlig människan är.


Jag önskar jag vore en hund!

Allting är idioti. Den här planeten vi bor på. Människorna som bor på den. Sakerna som vi gör. Sakerna som vi säger.
Blir så galet frustrerad. När ska någonting någonsin få vara bra? När ska vi börja bry oss om vår planet och våra medmänniskor. Jag blir helt oxtokig. Jag går typ bärsärkargång inombords. Jag håller på att slitas i tu. Och jag vill bara bort från det här stinkande råtthålet vi bor i. Det gör ont i mig att veta att mitt käraste underbara lilla barn kommer växa upp på det här skitstället, i det här skitlandet, i den här skitkontinenten, på den här skitplaneten.
Ja, jag vet just nu är jag alldeles för aggressiv, sur och gnällig. Men jag förstår verkligen inte vad felet är på människan. Det är seriöst den dummaste varelse som finns på denna planet. Det finns ingen så gör så mycket skada som människan. Det finns ingen varelse som är så egoistisk som människan.
Sedan när gick livet ut på att bara förstöra för andra människor för egen vinnings skull?
Jag är sur nu. Riktigt sur. Det finns så sjukt mycket orättvisor ute i världen och det finns så extremt många människor som inte bryr sig ett jävla skit. Just nu skulle jag bara vilja länsa Tommys vapenskåp på att jag kan komma över och avrätta dessa människor. Eller ännu bättre, jag skulle vilja ha Kira's power. Jag förstår Kira. Det är en jäkligt rutten värld vi lever i.
Vem har gett er rätten att förstöra för andra?

Jag borde inte lägga min energi på det här. Sådana människor som ni förtjänar inte min tid och energi. Ni är inte värda någonting. Men tyvärr så skulle jag bara vilja skrika och svära och slå och sparka och gråta.
En sak är ju jäkligt säker, att jag kommer då inte skaffa barn in i den här världen!


In the world beyond this day there will be faith no more

Jag sitter och försöker plugga och skriva massa kemi så att jag förhoppningsvis kan bli av med den här kursen någon gång. Har löst massvis med uppgifter idag, och nu väntar en rolig laboration. Men min koncentration och plugganda försvann för en liten stund sedan då en fooogel viskade något väldigt roligt i mitt öra!
Josådetså. Motivation och intelligens försvann helt när jag så plötsligt blev väldigt, väldigt, road/lycklig/glad/vadmannukallardennakänsla.
Jag säger som min kära vän i denna situation: Åhh yes ;D
Jadu, ibland är den enda sanna glädjen, ja, jävligt bra! Dessutom känner jag mig inte det minsta hemsk längre för min egen glädje, vilket är ännu bättre! Tyvärr så blir min kära skola lidande just nu. Lite tråkigt sisådär. Efter provet i torsdags som troligtvis inte alls gick min väg så måste jag verkligen fixa dom sista uppgifterna nu. Dom tidigare uppgifterna har gått suveränt, så fixar jag dom här lika bra så kanske slutbetyget kan gå vägen även ifall slutprovet nu gick åt helvete.
Men vad hade dom förväntat sig egentligen? Jag kan inte ett uns kemi och sedan stänga in mig i sex timmar i ett litet rum och slänga ett prov i handen på mig.. Jadu, tokiga människor.

Nu ska jag i alla fall sätta igång med min laboration, skriva en rapport, skicka in, och sedan blir det förhoppningsvis adjö Kemi A hej Kemi B. Suck, vad har jag gett mig in på?

Ha det fin underbara människor!


Oompa doompa doopady doo

Har insett att gårdagens kära vän utmålas lite som självmordsbenägen. Vilket inte alls är fallet.
Min kära vän vart helt enkelt väldigt dålig, fick åka ambulans, och äntligen så mår hon lite bättre. Och det har absolut ingenting med självmordstankar, depression, ångest eller liknande att göra. Så min kära vän kan heller inte hållas ansvarig för det som hände, dock har jag gett henne ansvaret att se till att hålla sig frisk så hon inte lämnar mig! Tji där fick du, du blir aldrig av med mig! :)

Känslan av att inte kunna hjälpa till när inte läkarna vet vad det är är riktigt jobbig. Så det jag egentligen ville få sagt är att jag hoppas att det aldrig händer min kära vän något, för jag kan inte klara mig utan henne. Och den som gör henne något illa ligger jävligt risigt till!

Nu ska jag springa iväg att passa mitt underbara barn för att sedan plugga kemi inför morgondagens 6 timmar långa prov. Jippie!!!


I can tell that we're gonna be friends

Det finns inte ord som ens är i närheten av att kunna beskriva hur vitkig du är för mig. Du är som syre för mig. Jag vet helt ärligt talat inte vad jag skulle tagit mig till om jag inte hade haft dig vid min sida under många, många svåra tillfällen som varit i mitt liv. Dock skrämmer du livet ur mig.
Det är helt sjukt hur så mycket kan förändras på en sådan liten, liten stund. Ena stunden var jag alldeles lycklig och förväntansfull för att nästa vara i chocktillstånd och bara skaka i hela kroppen. En chock som sakta gick över i en känsla av hjälplöshet. Jag kunde inte göra någonting för att du skulle må bättre, eller känna bättre. Jag kunde inte göra någonting för att hjälpa till. Jag tror helt ärligt att det är en av de värsta känslorna jag har haft i hela mitt liv.
Sorg är självklart en annan sak, men nu menar jag inte sådana saker, utan känslan i sig när du inser att du inte kan göra någonting alls för att hjälpa någon du värderar väldigt högt.
Ja, jag vet inte vad jag skulle ta mig till om jag förlorar dig. Eller om jag hade förlorat dig. Då hade jag varit förlorad. Vi har delat så mycket i våra i och för sig ganska korta liv, men ändå tillräckligt för att på något speciellt vis höra ihop. För det gör vi. Du och jag!

Så min kära vän, gör aldrig något dumt igen, och se till att hålla dig i skinnet, annars då jävlar...


Whenever I'm down, I call on you my friend
A helping hand you lend, in my time of need so I
I'm calling you now, just to make it through
What else can I do, don't you hear my please
Friends may come and friends may go

But you should know that
I've got your back, it's automatic
So never hesitate to call
Cuz I'm your sister and always for ya and I

I don't know what I'd ever do without you
From the beginning to the end
You've always been here right beside me
So I'll call you my best friend
Through the good times and the bad ones
Whether I lose or If I win
I know one thing that never changes and
That's you as my best friend

Whenever I'm down
With all that's going on, It's really going on
Just one of those days
You say the right thing, to keep me moving
To keep me going strong, what else can I say

Friends are there through thick and thin
Well I've been told that
And I believe that it's automatic
Call me when you need a friend
Cuz I'm your sister and always for ya and I don't know

I'll be there for you
When you're going through,
wouldn't you be my friend
Friend you can count on me
Call me when you need me

Jag vill svära och vara ilsken över allting just nu. Inget går rätt. Allt går fel. Ofantligt fel.
Min dator funkar inte som den ska, den är totalt kaputt. Kan i stort sett inte göra någonting med den.
Jag är sjuk och har varit ett bra tag. Jag har dessutom ofantligt ont i mina jäkla skräpfötter och ledband.
CSN är helt sjuka i huvudet och klarar inte ens av att göra sitt jobb när man ringer till dom och till och med förklarar vad dom ska skriva på papprena som dom ska skicka till mig.
Skolan går skit. Jag har klarat dom senaste proven, men det är en bra bit under min nivå, vilket känns lagom kul.
Jag har så mycket att göra nu för tiden att jag knappt hinner duscha. (Pausen jag tar genom att sitta här och skriva kommer snart att straffa sig för mig.)

Jag har verkligen ingen lust längre. Skolan går inte bra, det är alldeles för mycket. Jag har inga pengar och verkar heller inte få några. Jag är sjuk och blir aldrig frisk. Jag har konstant ont och har inte råd att skaffa hjälp.
När svordom ska man någonsin få kunna slappna av och ta det lugnt?

Idag lämnade jag skolan 17:30, i tisdags 17:00 och i måndags även då 17:00. Och då har jag i regel bara en lektion om dagen, förstå hur mycket extra det är att göra när jag normalt slutar mellan 10 och 12.
Jag vill verkligen inte.
Allt och alla kan bara få försvinna och lämna mig ensam på denna planet ett tag. Så jag hinner njuta av den innan den är förstörd av alla er därute!

Nej, usch och fy, och tvi. Jag tycker inte om att vara irriterad och det är jag nu. Vet inte vad jag ska göra just nu för att få det bra. Hinner inte göra något eller träffa någon som får en att må bra i sinnet.
Jag ska försöka svälja min vrede och fortsätta med alla miljoner skoluppgifter jag har, sedan hoppa i säng, och hoppas på att jag kan somna idag (vilket jag aldrig annars kan), för att sedan vakna upp imorgon, och hoppas att hela den här hösten bara var en lång jobbig dröm!


You need to stop trying to play me
Cause you can't even fade me