Förvånad
"Jag skulle bli ytterst förvånad om vi av någon anledning inte anställer dig". Så nu är det bara att vänta samtal någon dag denna vecka. Dock världens kassaste extrajobb, men det får duga så länge. Men han va lite orolig över att jag skulle sticka ganska fort. Haha, varför tror folk det om mig? Vänder jag verkligen med vinden så lätt när det gäller jobb? Eller är det bara en nackdel att ha ett stort CV i vanliga arbetsmarknaden?
Jag har en bråkande R hemma hos mig dessutom, så jag drog hem till mor. Men mor är borta?
R driver mig till vansinne, ena stunden försöker han av all sin vilja vara hur gullig som helst, nästa sekund så är han djävulen igen. Dum som jag var när jag kastade ut han så lovade jag honom att få sova hos mig den sista natten. Får se ifall han kommer ihåg det eller inte. Gör han det så lär mitt dartspelande ta slut, för jag kommer bryta benen i handen på hans näsben!
Jag försöker ignorera allt han säger och gör, men det är bannemig något av de svåraste jag har försökt mig på!
