Alkohol
Att jag aldrig lär mig! Man ska inte vara nykter i fulla människors sällskap. Jag har helt enkelt inte det psyket som krävs. Speciellt inte med vissa människor. Idag var en superdum dag dessutom. Halvkinkig av att inte röka och samtidigt försöka stå ut med dessa människor. Dom är dryga, söliga och har inte en aning om vad dom gör, samt vägrar lyssna.
Jag vet inte vad läxan blir den här gången. Att man aldrig ska vara nykter, eller att jag ska vara konstant nykter och ta avstånd från allt vad alkohol heter?
För mig spelar det egentligen inte någon större roll. Jag kan klara mig utan alkohol utan problem. Förutom när alla andra dryga jävlar runt omkring mig dricker.
Nu ska jag heller inte vara någon moralkärring eftersom jag själv ska "supa skallen" av mig imorgon. I alla fall såpass mycket att jag glömmer bort att jag blir röksugen, vilket i princip innebär medvetslös. Förhoppningsvis tar jag mitt förnuft till fånga och beter mig vuxet istället.
Nu är jag precis inkommen, försökte åka hem för flera timmar sen, men dumsnäll som jag är tänkte jag skjutsa hem alla, vilket jag också gjorde efter mycket krångel (Amanda är största orsaken till allt krångel, som vanligt). Jag har massvis att göra, både nu och imorgon. Har inte ens lakan i sängen, så nu ska jag fixa det. Kanske provsmaka min jäger (för att se att den fortfarande smakar bra), tvätta av mig, hoppa i säng, sova någon timme, upp, duscha, diska, packa, städa badrum, och fara till Karlskoga. Har jag tur så får jag mig kanske en wiskey imorgon kväll!
Trots lite cigg-känningar så är jag på strålande humör, lyckligare än någonsin. Hela världen är min och det finns inget som kan stoppa mig nu!
