Rövhål
De finns verkligen överallt. När man blev av med ett halvdant rövhål (som var helt okej ibland) så kommer ett nytt, mycket värre. Vad tusan gör man då? Förstår mig inte på dessa människor. Och ser inte fram emot att genomlida sommaren igen, speciellt inte utan min kära vän och pelare från Köpenhamn. Tack vare vännen var rövhålet enkelt att klara av då... Nu är man ensam, tills andra häromkring börjar se rövhålet också.
Förutom skärsår i handen (från att rövhålet slet bilnycklarna ur händerna på mig, och stack iväg med bilen) så har rövhålets barnsliga beteende varit framme (blev skitsur över att han fick skjuts hem, så jag fick behålla bilen och slapp åka kommunalt en timme för att ta mig hem från jobbet och inte kunde åka in till Stockholm och gå på strippklubb, under arbetstid), han har rövslickat, snackat massa massa skit, stulit jobb och tagit åt sig äran (för sånt han inte har gjort eller sett) och allt detta på endast två nätter! Vet helt ärligt talat inte hur jag ska stå ut med detta varannan vecka av mitt liv?!
Överväger helt klart att säga upp mig, man ska väl inte behöva plågas och vara på sin vakt vareviga minut i rövhålets närhet?
Rövhålet snarkar dessutom, riktigt högt och vibrerande. Och med papperstunna väggar så får jag ingen sömn (speciellt inte med tanke på vilka problem jag har vanligtvis).
Har dessutom fått snorig näsa, halsont, huvudvärk och feber. Att jobba utomhus i regn, blåst och mörker, hand i hand med rövhålet gör inte den här vistelsen bättre... Dessutom har jag inte tid att vara sjuk, så en härlig förkylning säljes till högstbjudande!!!
