Jordan

liv, en aning lite mindre kanske.. Ser till så att så mycket som möjligt runt om mig pajjar. Vad är felet? Jag sitter och tittar på när verkligen allting rasar sönder och samman i min närhet. Jag står flera meter ifrån och fortfarande så går allt lika stört isönder som om jag vore en stor ispråm i en liten damm. Jag vill bara blunda och försvinna, in i en magisk värld av bara virtuell existens. Bara kunna blunda och befinna mig i framtiden, med jobbet i handen, ett stort vackert hus, med minst dubbelgarage, massa tokiga ungar som skulle springa runt och skrapa knäna!? Det kommer väl en tid.
Det här går inte, min dator, min jag, det vill inte fungera. Vi ses gott folk.

You either stand or you fall.


You know you love me ..