Jag återkommer till mitt liv

någon annan dag tror jag. För just nu försvinner tiden fort och säkert ur mina alldeles darriga fingrar. Vet inte vart tiden tar vägen. Och jag vet inte hur jag kan ha fått så extremt dålig självdisciplin. Jag borde plugga och det vet jag, och jag öppnar boken, och läser lite sisådär och sitter egentligen mest och funderar över livets lite mer och givande saker. Och sen när jag väl har böljat mej igenom tre ynka små sidor, utan att ha tagit in någonting alls anser jag att jag borde få en liten eloge för det jag har presterat, egentligen ingenting, och tar då en paus. Den här pausen leder till att jag mest springer runt som en förvirrad apa och bara drygar med folk som finns i min närhet. Vilket slutar med att jag sedan somnar under tiden då jag öppnar min bok igen. Och vaknar sedan på morgonen helt förtvivlad över gårdagens misslyckande. Och försöker starkt förbättra mig idag. Och vad händer. Jag läser ungefär lika mycket, och hör sedan något litet ljud som låter ytterst intressant ute i korridoren och lämnar kvickt min bok igen. Jag kommer tillbaka en stund senare efter att ha fördrivit min tid till egentligen ingenting förutom att sprida lite extra solljus och stressmani till andra människor. Jag tar åter upp min bok igen, men då inser jag, ohh, kanske ska äta äggmacka till mat idag, och skyndar för första gången i mitt liv iväg för att göra nått ätbart. Det finns ingen som avskyr att vara i köket eller är så mycket som jag och så dålig som jag på det. Boken slängs genast åt sidan igen. Frustrerad efter att jag har njutit och dragit ut på tiden för min mackas skull inser jag att det är dags att plugga på riktigt. Vad gör jag, fixar iordning massa espresso och sätter mig ännu en gång för att plugga. Och det funkar i sisådär 2 minuter innan jag blir alldeles för uttråkad och börjar genast pilla och greja med massa annat som är trettioåttatusenförtiotvå gånger mycket mer spännande. Efter ett tag så skäller jag på mig själv för att jag är så dålig och verkligen inte får något vettigt gjort, förutom att röra till i mitt rum och alla andras. Så jag sätter mig ännu en gång med mina pluggisgrejer och inom 3 minuter tycker jag att jag kan få unna mig en dusch, vilket leder till att det blir en väldigt varm, skön, uppfriskande och utdragen dusch. Och när jag sen väl har satt mig med boken igen i några minuter, då är jag värd att se på TV ansåg jag, och så blev det. och ännu mindre pluggande. Och nu sitter jag här och bara fördriver dyrbara minuter till ingenting. Måste börja få ordning på mig själv, så till dess gott folk vill jag bara säga hejdå, för nu läggs mitt sociala liv ner tills jag fått lite självdisciplin. Jag har i alla fall försökt den här gången, och det tycker jag att jag är skitbra för. Finns det några superduperbraiga kurser för det tro?  En bit på vägen, åt rätt håll denna gång, tror i och för sig att jag just nu ramlat ner i ett hål.


It's not the fall that hurts, it's when you hit the ground


You know you love me ..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0